Hanna & Josefin

23, 1, 23, 9, 2, - tack för mig fotbollen!

12 år.

2 av 3 delar av mitt liv.

Det är så länge jag har spelat fotboll.

Oräknerliga timmar har lagts ned på denna sport genom åren och nu är det över.

Lättnad och saknad är det som redan fyller mitt hjärta. 

Lättnad över att aldrig mer behöver oroa mig för om och vilka skador jag kommer dra på mig, lättnad över att aldrig mer behöva vara bunden till fasta träningstider och dagar, lättnad över att aldrig mer behöva planera fester/träffar med vänner osv flera dagar i förväg. Lättnad över att vara fri. 

Saknaden finns dock som sagt kvar i mitt hjärta. Saknaden av folket, gemenskapen, känslan när du slår den perfekta crossbollen, saknaden av känslan då du skruvar in en hörna eller varför inte då du dundrar in en frispark i målvaktens vänstra kryss. Saknaden av denna underbara sport kommer alltid finnas i mitt hjärta men just idag är det lättnaden som leder över saknaden. 

Jag har lovat mig själv att lyssna på mitt hjärta och på min kropp och därför har jag valt att tacka för mig efter 12 år. 

Vem vet, en dag kommer kanske saknaden att ta över och då finns det ingen tvekan om vad jag kommer göra - spela fotboll. 

But 'til then, TACK FÖR MIG! 

                                     

 

 

 

 

 

 

 

varför började jag nästan böla av detta inlägget? :S

Men hahaha!! ANNA jag blev också tårögd som fan, och jag gillar inte ens fotboll och kan ju inte för fem öre sätta mig in i den här situationen, men aa..fint skrivet hanna!

Synd att du slutar, du som var så grym! Fick du ofta kramp i benen? ;)